Plasmaskärning är en smältprocess där en stråle av joniserad luft vid temperaturer över 20 000°C smälter och driver ut material från skärningen. Processen alstrar en elektrisk ljusbåge mellan en elektrod (katod) och arbetsstycket (anod). Elektroden är monterad i ett gasmunstycke som drar ihop bågen vilket skapar den smala plasmastrålen med hög temperatur och hög hastighet.
När plasmastrålen träffar arbetsstycket sker rekombination och luften återgår till sitt normala tillstånd och avger intensiv värme när den gör det. Som en följd av denna värme smälter metallen och gasflödet stöter ut den från skäret. Utrustningen vi säljer använder primärt tryckluft för att alstra plasmabågen. Men det är möjligt att vid andra applikationer använda gas, såsom argon, kväve eller argon/väte för att uppnå andra resultat. Användning av tryckluft gör denna variant av plasmaprocessen mycket konkurrenskraftig med oxy-fuel-processen för skärning av kol-mangan och rostfria stål upp till 38 mm tjocka.
Därmed kan plasmabågen skära ett mycket brett utbud av elektriskt ledande legeringar inklusive vanligt kol och rostfritt stål, aluminium och dess legeringar, nickellegeringar och titan. Metoden utvecklades ursprungligen för att skära material som inte kunde skäras tillfredsställande med oxy-fuel-processen. Normalt förblir komponenten eller arket som ska skäras stationärt och plasmabrännaren flyttas. Dessutom, eftersom kostnaden för plasmabrännaren är låg jämfört med priset på övrig utrustning, är det vanligt att montera flera brännare på ett skärbord.
Genereringen av plasmabågen sker i tre steg. En högspänningsgnista joniserar kort luften i brännarhuvudet. Luften blir elektriskt ledande och bildar ”pilotbågen”. Strömmen som flyter från elektroden (katod) till munstycket (anod) inuti brännarhuvudet skapar pilotbågen. Pilotbågen börjar då bränna upp munstycket inifrån. Luften blåser sedan plasmat ut genom munstycket mot arbetsstycket, vilket ger en sluten krets mellan elektroden och arbetsstycket. När skärbågen är upprättad mellan elektroden och arbetsstycket, så sker den elektriska anslutningen mellan elektroden till arbetsstycket. Skärningen kan sedan fortsätta utan att bränna upp munstycket. Skärtiden begränsar således inte av livslängden på munstycket. Utan antalet bågstarter.