Migvets och Magsvets är svetsmetoder även benämnda som gasmetallbågssvetsning. Antingen med inert skyddsgas (MIG), eller med aktiv skyddgas (MAG).
Karakteristiskt för denna metod är att man använder likström och att tillsatsmaterialet som är i trådform på en bobin som matas fram automatiskt vid svetsning. Ljusbågen är omgiven av en skyddsgas. Jordning av arbetsstycket sker mot minus pol. Det är möjligt att använda växelström för svetsning i tunnplåt, men det är få svetsströmkällor för MIG/MAG som är utrustade för den metoden, men ett exempel är EWM TITAN XQ DEKOMPAKT 400 AC-ARC. Med dagens processorteknik är det numera möjligt att förfina och utveckla unika anpassade metoder för specifika uppgifter, några exempel på några av dessa metoder finns att läsa hos EWM
Migvets och Magsvets delar man in två kategorier, kortbågssvetsning samt spraybågssvetsning. Vid kortbågssvetsning kortsluter den smälta droppen tillsatsmaterial mot arbetsstycket. Spraybågssvetsning droppar det smälta materialet fritt ner i smältan.
Vid kortbågsvetsning innebär låg svetsström och bågspänning och är den lämpligaste bästa metoden för tunnplåtssvetsning, eller som rotsträng fogberedda stumfogar. Alla svetslägen är möjliga vid kortbågssvetsning. Spraybågsvetsning kräver högre svetsström och bågspänning än vid kortbågsvetsning. Vilket gör det mest användbart vid svetsning av plåttjocklekar grövre än 4 mm. Spraybågsvetsning är bara för horisontalt och liggande vertikalt läge.
Några av fördelar:
Inga avbrott för elektrodbyte, mindre benägenhet till krympning jämfört med t.ex. MMA, metoden är mycket lämplig för automatisering och robotsvetsning, mindre fogvolymer speciellt vid svetsning i tunnare material jämfört med MMA.
Värt att notera är att vid svetsning med inert gas (MIG) bildas det ozon i en radie av cirka en meter runt svetsområdet.